Jag och min tjockis

 
Som sagt, väldigt ärliga bilder på mig Elle. Det är så himla mycket som liksom "faller på plats" när jag ser dessa bilder. Typ som hur dålig min sits var innan, och hur snett jag satt, och hur sne sadeln var, och hur liten jag faktiskt är till Elle. Mycket som har ändrats nu sen jag började träna för Kerstin. Jag har längt läderna för att få ner sitsen mer, sitter betydligt bättre. Jag har bytt sadel till en som inte är sned och har även börjat korrigera min egen sits, så jag sitter mer "rakt över" hästen. Jag ser nu också hur mycket jag håller emot i stigbyglarna, något jag inte tänkt på alls innan Kerstin påpekade det. Man ska ju inte ha någon vikt alls i stigbyglarna, jag förlitade (förlitar) mig alldeles för mycket på stödet från dem. Något jag jobbar med hela tiden och det blir bättre och bättre faktiskt. Jag förstår även vad Kerstin menar när hon säger "Ellington är egentligen lite för stor för dig" för jag ser ju jätte pytte liten ut på Ellington! Haha. Men min "litenhet" har aldrig hindrat mig från att ge mig på de stora maffiga hästarna ;) Sen att jag kan rida lilla Totte med är ju egentligen en liten bonus. Det finns fördelar och nackdelar med allt! Framförallt är det extremt nyttigt för mig att se dessa bilderna, för hur ofta ser man sig själv "in action"? Typ aldrig. Jag blir helt enkelt inspirerad till att förbättra och försköna (försköna genom att t.ex inte spreta med tårna..)
På lilla Totte, skillnad på storleken va? ;)
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0