Jag älskar denna bilden, den är så brutalt ärlig! Ellington som försöker
haffa lite käk medans jag bara skrattar åt att han är så dålig på att smyga!

Försöker stilla min otålighet med våra sommarbilder, min vän Cecilia fotade ju mig och Ellington i lördags och jag har inte sett fotona än. Ellington blir ju så otroligt fin nu på hösten, han byter färg till sådär riktigt räv-röd, och jag tänkte att ni måste ju se honom nu när vi börjar komma i form dessutom ;) Tränar "hårt" inför vår första tävling, som går av stapeln om lite mer än en månad. 20 november för att vara mer exakt. Kan bli intressant, då jag är i Egypten veckan innan tävlingen.. Bra planerat va? Men äsch, det där löser vi. Vi ska ju bara komma ut som en mjukstart inför våren och någon måste ju komma sist, eller? Han är så rolig nu, lilla fjanten. Vi har ju fått en ny häst i stallet, Can Can, eller ja, Cannan som vi kallar henne, och Ellington ska ju givetvis blåsa upp sig och stajla och ha sig, fast att han är livrädd för henne, haha! Det är dock till en fördel, då han går himla fint och lätt på tyglen, och bär upp sig som han ska utan att tjafsa (han är inne i trotts-period nu.. som en liten tvåårig unge!), och det är väl alltid skönt att slippa. Det tråkiga är ju dock allt regn. Herrn hatar regn och blir så otroligt tjurig. Idag var jag ju världens tråkigaste och taskigaste ryttare, jag tryckte ju på honom och hade bestämt mig för att han visst skulle galoppera ordentligt, och inte trava med bakbenen som han har börjat med (fråga mig inte hur han lyckas med det, men det är otroligt obekvämt), och då blev det så tjurigt att staketet fick sig en känga. Surare blev han då han märkte att det inte fick någon respons, mer än att jag skrattade åt honom, denna häst alltså! Nej, nock om Ellingtons tjuriga humör, det får allt bli sängen nu. Lovar att jag ska slänga upp de fina höstbilderna så fort jag fått dem!